Kockums i Malmö
Första datorn, en SAAB D21, innebar starten för en omfattande datorisering med mycket avancerade planeringssystem, materialstyrningssystem, formbestämningprogram samt hållfasthetsberäkning.
Olle Morland studerar en utskrift och dataoperatören Thyre Petersén servar en bandstation.
Inflyttning den 12 januari i Nya Huvudkontoret. Blev omgående kallat ”gängtappen”.
Mest tonnage i världen.
Ur svensk Sjöfartstidning: ”Vackert”
”Den sedvanliga översikten i Glasgow Herald Trade Review visar att Kockums för andra året i följd haft den högsta sjösättningssiffran i världen.”
| Varv | Antal (1952) | Bruttoton (1952) | Antal (1951) | Bruttoton (1951) |
|---|---|---|---|---|
| Kockums, Malmö | 14 | 131.996 | 13 | 116.000 |
| Harland & W, Belfast | 14 | 130.781 | 10 | 116.000 |
| Betlehem Sparrows P. | 10 | 124402 | 3 | 56.000 |
| Götaverken, Göteborg | 9 | 104.341 | 10 | 109.000 |
| Deutsche Werft, Hamburg | 13 | 103.345 | 14 | 63.000 |
| Eriksberg. Göteborg | 11 | 99.829 | 10 | 72.000 |
| Lithgows, Glasgow | 10 | 91450 | 7 | 68.000 | Nederlandsche, Amsterdam | 7 | 90.945 | 5 | 58.000 |
| Furness, Tees | 7 | 90.646 | 7 | 83.000 |
| Betlehem, Quincy | 6 | 83375 | – | – |
| Howaldtswerke, Kiel | 12 | 82241 | 8 | 18.000 |
Kockums varvs- och verkstadsområde i fågelperspektiv 1947. (Efter fullbordad ombyggnad.) Tuschlavering av Charles Evers.
Ut mot sundet var två bäddar samt en docka för 25000 ton färdiga.
Nya fordonsverkstaden stod klar.
Första fartyg sjösatt från ”nya” yttre bäddarna 9 maj 1947. B:nr. 288, Gauthoid, 13140 dwt. 4500 Hk, 14 knop. Levererad den 9 juli 1947 till Stockholms Rederi AB Svea.
Paul Nilsson: ”Jag var med och kilade upp före sjösättning”
Kockums påbörjar sin utfyllnad mot Öresund någonstans norr om gamla vagnsverkstaden och ritkontoret.
Statsminister Per Albin Hansson talar vid jubileumslunchen nere i lastrummet ombord i Kockums nybygge ”Pacific Express”, fruktmotorfartyg, i samband med fartygets leverans och Kockums 100-års jubileum.
Världens förste helsvetsade fartyg – Braconda – Bnr. 213. 16000 dwt, 14,5 knop. Kockums låg alltid i framkant vad gällde svetsutveckling – ända fram till nedläggning. Levererades den 11 januari 1940 till A/S Braconda, Oslo.
Kockums anskaffade den smått legendariska ”BO-tonnaren” – som utrustningskran vid inre varvsbassängen. Det var Kockums största kran ända tills bockkranarna togs i bruk. Bäddarna hade som max 65-tons kranar. Kranen klarade 80 ton vid 21 meters utliggning och 30 ton vid 42 meter. Mycket imponerande då.
Leverans av första fartyg med Kockum-MAN motor.
B:nr. 144, 6600 d.w. ton, 2100 HK, 11 knop.
Till Rederi AB Nordstjärnan, 16 maj 1925.
Samarbetsavtal med MAN om bygge av Kockum-Man motorer.(Maschinenfabrik, Augsburg, Nürnberg). Bilden visar monteringshallen 1924 med m/s Santos ena motor.
Kockums startar tillverkning och försäljning av tyfoner. 1936 försågs den kända Queen Mary (81000 ton) med 2 st jättestora Kockumstyfoner.
Kockums levererar ubåtarna Svärdfisken och Tumlaren,(b.nr. 115 och 116), till Svenska Marinen – Depl. 240 ton.
På bilden ses Svärdfisken (1927), under översyn i Götaverkens flytdocka.
Verksamheten vid Södra Verkstaden upphör helt 1913 och samtliga byggnader rivs.
De sista byggnaderna revs 1923 (arbetarbostäderna vid Kärleksgatan).
Torrdocka 2 tas i bruk i samarbete med Malmö stad. (Staden ägde och Kockums hade nyttjanderätten samt ansvarade för underhållet av dockan.)
Här får 8000-tonnaren Sigrid Reuter sin översyn. Dockan försvann i samband med den stora utbyggnaden som avslutades med att Kockum anskaffade stora bockkranen på 1500 ton.
OBS! Bilden från 1540.50-tal inget Kockumsbygge.
MT Sigrid Reuter bombades av allierat flyg i Hamburgs hamn 18 juni 1944, 8 omkomna.
Det brann vid Davidhallstorg. Eftersläckningsarbetet pågick i flera dagar. De arbetare som blev av med arbetet i vagnsverkstäderna blev tillfälligt omplacerade, några till varvet i
hamnen. Strax därpå hemställde närboende till Malmö stad att
verkstadsområdet skulle fyttas till Kockums område i hamnen och sammanlänkas med varvsverksamheten.
1908 köper bolaget, av staden, ett område i hamnen.
1913 var all verksamhet koncentrerad till varvet på en totalyta av 79.000 m2.
Pansarskeppet Tapperheten. Bnr 85, 3635 dt. Maskin 5300 Hk, fart 17,2 knop. Sjösatt 1901-07-01. Levererad 1902 till svenska marinen.
Kockums första tankfartyg Adaschi Aga, B:nr 76, 1000 dwt. Bygget pågår på bädd. Levererades till Asim Iskenderoff, Baku.
Den första av nio hästspårvagnar levererades till Malmö stad. Sattes in på den nystartade hästspårvagnslinjen i Malmö.
Varvets utveckling till 1880.
Första båt till svenska marinen – ”Torpedo”. B:nr 9. Var alltså ingen torpedbåt, utan en Min-kranpråm, 20 Hk. Levererades 15 oktober 1875.
Södra Verkstaden förbands med varvsområdet med järnväg. Förbindelsen gick längs Mariedalsvägen / Slottsparken förbi Turbinen.
1875 – Kockum tillverkade även broar. Här ses järnvägsbro över hamninloppet till Citadellsvägen.
Direktör Munster anskaffade på uppdrag av styrelsen en pålitlig arbetshäst, Garibaldi, för att med häst och vagn snabbt kunna förflytta sig mellan arbetsplatserna. Här vid sin pensionering efter 25 års trogen tjänst.
Äldsta dockan från 1857 som finns än i dag.
Verkstäder är i full gång. Första utbyggnaden beräknades till 939.000 kronor.
Varvets första utrustningskran. En fast pelarkran på 500 centner, det vill säga 21,25 tons lyftkapacitet.
Fanns vid utrustningskajen vid torrdockan från 1857.
Kockums första fartygsbygge, Tage Sylvan.
1859 – Första godsvagnen. Levererades troligen till Köping – Hults järnväg.
1863 – Första personvagnen. Levererades bl.a. till SJ.
Carl Holmgren var verkmästare och fackmannen för vagnar. Han startade sedermera Carl Holmgrens Mekaniska Verkstäder i Lund.
Från starten 1840
Frans Henrik Kockum född den 27 september 1802, Malmö, startar verksamheten vid Davidhalls torg.
Frans Suell var morfar till Frans Henrik Kockum.