Andra Malmövarv

Bonnesenska varvet

Ur Kockums Mekanisk verkstads AB, varvskapitel av stadsbibliotekarie Folke Nosslin.

1852 inbjöds Hans Julius Bonnesen av en krets Malmöborgare med Hans Friis i spetsen att förlägga en verksamhet att bygga segelfartyg och pråmar på tomten öster och norr om hamnmästarebostället.

Bonnesen var dansk från Falster och av en skeppsbyggaresläkt. Han var född 1829, utbildad vid de Bonnesenska varven i Nysted, Aalborg och Korsör. Han hade vidare varit anställd vid Österrikiska marinens varv i Trieste där han var oberschiffbaumeister. Där byggde han kanonbåtar. Han deltog som Oberleutnant zur See i det öterrikiska-itaiienska kriget.

1854 anlades varvet på norra sidan av den 1852 påbörjade dockan, ett markområde där i dag klaffbron ligger. Bonnesen köpte senare marken 1873 samma år som Kockums förvärvade området söder om dockan. 1875 ombildade Bonnesen företaget till aktiebolag med namnet Malmö Varfs Aktiebolag.  1888 upplöstes bolaget i samband med Bonnesens död.

Från 1 juli 1888 arrenderades varvet för en årlig summa av 3500: av Kockums Mekaniska Verkstad och som sedan 1895 köpte fastigheten.

På varvet byggdes 49 större segelfartyg, 9 ångare och 150 mindre farkoster, båtar och pråmar.

AB Limhamns skeppsvarv 1916 – 1921

Ur Limhamns museiförenings skrifter.

Materialet kommer från tidningsartiklar sammanställda av Göran Winge samt en artikel av Peter Strömsnäs betitlad Limhamns skeppsvarv, offer för fartblind redare.

Limhamns skeppsvarv AB startades i februari 1916 med anknytning till Skånska Cement.

Det byggdes upp på ön, södra delen på mark ägd av Cementgjuteriet och bestående av fyllmassor från cementverksamheten. 

Varvsbolagets styrelse utgjordes av E Wethje, hamnkapten Persson tillika VD för varvet, Alfred Östlund, J P Blomqvist o P J Jönsson. Varvet köptes senare av rederiet Svenska Lloyd i Göteborg.

Första beställningen var en ångare på 2200 ton till rederiaktiebolaget Activ i Helsingborg, Beställare redaren Frans Börjesson.  Nybygget sjösattes december 1917 och fick namnet Veronica. Hon seglade för Börjessons och Gorthons och torpederades 1940 utanför Irland och 17 man omkom.

Andra nybygget döptes vid sjösättningen till Annemarie. Hon övertogs före leveransen och döptes om till Freja.

Varvets tredje nybygge köptes av Svenska Lloyd och fick namnet Fylgia.  Hon förliste i en svår höststorm 1924 utanför Öregrund.

Varvet hade två fartygsbäddar.

Maskiner och material anskaffades främst från Tyskland.

Som mest sysselsatte varvet 550 arbetare och 50 tjänstemän.

I augusti 1920 drabbades varvet av en stor eldsvåda.

Lloyds befann sig under första världskrigets senare del under kraftig expansion och lyckades köpa Limhamns varv 1919. Man beställde omedelbart efter köpet av varvet sex ångare om vardera 2500 ton. 

1920 kom en kraftig depression för sjöfarten. Det ledde till annullering av icke påbörjade byggen vid varvet. Fyra av de sex beställda byggena färdigställdes dock.

1921 kulminerade varvets svårigheter och verksamheten upphörde.

10 båtar byggdes, nio ångare och ett motorfartyg. Första båten fick byggnummer 10

Skepp

Varvsbild