Bilden är tagen ur Kockumsknogaren som gavs ut av Kockums verkstadsklubb 1986. På bilden ses S/S Drottning Sofia under reparation efter ett haveri. Bilden från 1900 (ur Kockums arkiv)

Bilden är tagen ur Kockumsknogaren som gavs ut av Kockums verkstadsklubb 1986. På bilden ses fartyg som ligger i Docka 1 som stod klar 1857. Här byggdes bl.a Kockums första fartygsbygge ”Tage Sylvan” Bilden från omkring 1900 (från privat ägo).

I bakgrunden skymtar fyrtornet som finns kvar i hamninloppet än i dag.

Även docka 1 finns kvar och är ett av de byggnadsverk som vår förening arbetar för att det skall finnas kvar i framtiden. (i dagens läge är beslut taget om att dockan med omkringområde skall bevaras)

På bilden ses Huvudentrén till Kockums Mek. Werkstad — den s.k Södra Verkstaden.

Den låga byggnaden t.h – det s.k ”Tufvenssonska huset” var arbetarbostäder åt kockumarna. Den höga byggnaden var maskinverkstad.

Bilden är från slutet av 1800-talet. (ur Kockums arkiv).

Gatan som går fram mot porten och sedan vänder mot vänster är Kärleksgränden — föregångaren till dagens Kärleksgata.

Ca 1970 — 80 tal

Vilken spännvidd på vår bockkran — och vilken skicklig fotograf !! (Bilden kunde kanske ha varit bättre. Den är en kopia av en papperskopia)

Bilden är tagen ur Kockumsknogaren som gavs ut av Kockums verkstadsklubb

1. Bilden visar fartygsbygge på en av de gamla bäddarna mot inre varvsbassäng.

Lägg märke till den totala avsaknaden av skydd för arbetarna. Det finns knappt ställningar att gå på och än mindre skyddsräcken.

Kranen kan sägas vara ett slags föregångare till bockkranarna. En fartygsplåt hänger i kroken. Bilden från 1920-talet.

Bilden är tagen ur den stora bok om Malmö som Allhems Förlag gav ut 1954. Bilden visar en sjösättning från. förmodligen, bädd IV ut mot inre varvsbassäng. Med tanke på L-et som syns i fören är det b.nr 374 Atlantic Earl till rederiet Stavros G. Livanos, London. Stävmärket står just för Livanos.

Hon sjösattes den 23 juni 1954. Sjösättningsgäster på tribunen med flaggspel och Kockumsanställda som åskådare i förgrunden. Posthuset i bakgrunden.

Bilden är tagen ur Kockumsknogaren som gavs ut av Kockums verkstadsklubb 1986. På bilden ses Maskinverkstadens klubbstyrelse.

Sittande i mitten Sonesson, styrelseledamot 1899 — 1905. Bilden från 1900 (från privat ägo)

Bilden är tagen ur den stora bok om Malmö som Allhems Förlag gav ut 1954. Bilden visar fartygsbygge på en av de gamla bäddarna mot inre varvsbassäng.

På den tiden hade inte mycket av stort sektionsbygge slagit igenom. Dessutom räckte naturligtvis inte krankapaciteterna till. Spant efter spant hängdes separat.

Bilden är tagen ur Kockumsknogaren som gavs ut av Kockums verkstadsklubb 1986. På bilden ses ett nitaregäng i en dubbla botten. Från omkring första världskriget.

På den tiden nitades fortfarande nästan allting.

Uppe t.v nitaren (lagbasen) — t.h nagelvärmaren (han som släppte ner den glödande niten till ”nagelapan”). T.v inne i tanken mothållaren och t.h ”nagelapan”.

De flesta i nitaregängen blev mycket hörselskadade.

Fotot är taget på Malmö Tekniska Museums utställning ”Nagelapan” från 1984. (Malmö Museum)

Frans Henrik Kockum hade sin sommarvilla ”Holmen” i ett parkområde strax söder om verkstadsanläggningen vid Davidshallstorg. Det blir norr om Rönneholmsvägen — ungefär vid Holmgatan, som alltså är uppkallad efter sommarvillan.

I samband med Malmö Stadsarkivs 100-års jubileum 2003 utgav man en verkligt förnämlig bok ”Med Malmö i minnet”. Stadsarkivets chefsfotograf Bo Andersson hade en artikel i boken med titeln ”Bild och film i arkiven”. Ur denna artikel citerar jag följande:

Kring sommarvillan arrangerades en förnämlig park, som var tillgänglig för allmänheten. I parken öppnades på 1840-talet ett tivoli vars främsta attraktion var en ångdriven gjutjärnskarusell, en av den tidens produkter från Kockums. (ur Malmö Tidning 1845).

Staden har ett tivoli wid Herr handelsman F.H. Kockums jernbruk. Der gent emot magistratpersonernes smakfulle villor, är en underskön sådan. På denna ser man, i närheten av feernas lusthus, en den elegantaste karusellbyggnad, prydd med dekorationer i bländande färgskiftningar. Kupolens emalj, draperingarne under taklisten, pelarnes concica former att rätt beskrifas, fordrar en långt skickligare penna än wår.

…och var då liksom ett par föregående aftnar, på det smakfullaste sätt upplyst av färgade lampor. Äfwen för den, som icke funnit sig road af själfwa åkningen å banan, hafwa dessa aftnar lemnat tillfällen till rätt angenäm förströelse, heldst planen, hwarpå karusellen är upprest, står i förbindelse med Hr. Kockums nu, liksom alltid, för allmänheten tillgängliga, wackra landtställe ”Holmen’, der det lyckats konstens hand utplåna dragen af en ful natur, och der nu ett ständigt menniskowimmel syntes. Man berättar att en annan funnit sådant behag i den cirkulära åkningen på karusellen, att han skattar de timmar, han deråt öfwerlemnat sig, för de njutningsrikaste i sitt Malmölif”.
Här slut på citat ur Bo Andersson artikel.

På bilden står att läsa följande: Utförd vid F.H. Kockums fabrik i Malmö av A.C Bock. Teckn. och Lith. av C.C. Dahlberg

Modell av Södra Verkstäderna. ”Lägg märke till den vita villan i ovankant bild. Det är F. H. Kockums villa ”Holmen”. Stor park med gångar och damm som var tillgänglig för allmänheten.
I parken öppnades på 1840-talet ett tivoli med en ångdriven karusell av gjutjärn, tillverkad på Kockums.(separat bild på denna karusell kommer in i albummet så småningom)
Holmen har gett namn åt dagens Holmgatan. Gatan bakom parken hette Tärningholmsvägen – dagens Rönneholmsvägen. Gatan till höger om verkstadsanläggning och park hette Villagatan – dagens Fersens väg.
Notera också ”kanalstumpen” som i nederkant bild går in mot verkstaden. Den anslöt till vanliga kanalen. I början fanns inte järnvägsspår in till verkstaden, så tunga transporter skedde med pråm på kanalen.”

Bilden från ca 1870. I Kockums ”priscourant” från 1860-talet finns det priser på lokomobiler. Beroende på ångmaskinens styrka, 5, 6 eller 7 hästkrafter, kostade den 3400, 3750 eller 4000 kr.

Lokomobilen på bild har ångtrycksregulator och är utrustad med järnhjul. Därför förmodligen tillverkad på 1870-talet. (ur Malmö Stads Historia — 3:e delen — Allhems förlag)

(ur Bra Böckers Lexikon): ”Lokomobil (latin), på hjul monterad ångmaskin som på 1800-talet och i början av 1900-talet användes för att bl.a. driva tröskverk.”

Bilden från 1866 När Gottfried Kockum gifte sig den 4 maj 1866 skänkte Verkstaden ett minnesalbum från vilket detta foto hämtats.
Ca 220 av verkstadens ca 300 anställda ställdes upp framför kameran.
Så gott som alla ikläddes inhyrda kläder för att det skulle bli snyggt.
Här ser vi formaren C. P. Christerson. Lägg märke till käpp och cylinderhatt.

Artikel i ”Snellposten” februari 1875 FRANS HENRIK KOCKUM DÖD

”Natten emellan den 11 och 12 februari innevarande år (1875) bortrycktes av döden en af de förnämsta borgarne i Sveriges tredje stad och en af vårt lands störste industimän, bruksegaren och fabriksidkaren Frans Henrik Kockum, hvilken, om ännu månaders lefnad blifvit honom förunnad, kunnat fira sitt 7 femtioåriga jubileum såsom borgare i Malmö.
Han tillhörde en gammal skånsk slägt och var född den 27 september 1802 i Malmö, der fadren Lorentz Kockum var handlande och gift med en dotter af den förtjenstfulle och om Malmö samhälle högt förtjente Frans Suell. Efter slutad skolbildning………… OSV.

Bilden från ca 1870 Kockums ”Södra Verkstad” vid nuvarande Davidshallstorg.

1. Huvudport mot Kärleksgränd
2. Maskinverkstäder
3. Sammansättningsverkstad
4. Måleriverkstad
5. Disponentbostad
6. Kontor och svarveriverkstad
7. Smedja
8. Vagns- och snickeriverkstäder
9. Såghus
10. Stall, koksskjul och järnförråd

Bilden från 1961-01-10. Ramlager med vevaxel till en dieselmotor. Plats: Gamla maskinverkstaden.

Litet efterforskningar om Temström har givit följande fakta:

Albert Temström född 27 mars 1892 i St Petersburg, Ryssland. Troligen kom föräldrarna ursprungligen från Sverige, kanske Malmö och flyttade tillbaka ca 1900 —- 1920 med Albert och en yngre bror Sigfrid.
Albert gifte sig 1922 med Hulda Elvira som dog 1954. Vid sin pensionering var Albert alltså änkling.
Dom hade en dotter, född 1925.

Bilden från 1958-10-31 Texten till bilden lyder rätt och slätt:

”Filare A. Ternström vid sin avtackning”.

Jag fastnade för den här bilden eftersom den i sin enkelhet säger så mycket. Tyvärr vet jag ingenting alls om filare Temström men när jag ser bilden sätter den min fantasi i rörelse — jag blir nästan lite rörd.

”Jag tycker jag ser framför mig en man som efter ett långt och slitsamt arbetsliv på Kockums har klätt upp sig i finkostym och fluga. Han har fått sitta ner vid ett kaffebord och prata med några arbetskamrater, sin förman och någon chef som han kanske aldrig pratat med förut.

Så har chefen hållit ett tal där han tackat honom för lång och trogen tjänst. Han har placerats framför kameran med sina blommor — inte hunnit rätta till kavajen ordentligt.

Sen skall han följas till direktionsbilen av de närvarande. Den uniformsklädde chauffören står och väntar och öppnar bilens bakdörr och bjuder med en honnör honom att sitta. Och iväg åker han efter kanske 50 års anställning. De närvarande vinkar till avsked.

När han kommer hem i en sådan fin bil blir han uppmärksammad av många i gatan. Han tycker nog att det är lite pinsamt? Ja, hans känslor efter en så här stor uppmärksamhet var noqg litet blandade.”

Ovanstående är alltså ren fantasi — kanske någon vet bättre?

Bilden från 1945 -50 ”HJ” — Harry Jönsson, en mycket känd Kockums-profil.
Han ingav stor respekt överallt bland sina anställda. Ansågs ”hård men rättvis”.

Harry Jönsson innehade olika befattningar:

Driftsingenjör, skydds- och driftschef, produktionsdirektör, efter pensioneringen som konsult och huvudansvarig för bygget av stora dockan och stora bockkranen.

Bilden från 1969-11-21 Tyfonverkstaden i gamla maskinverkstaden.

På bild ses montör Ove Nilsson och tjänsteman John Nilsson. De visar upp största och minsta tyfon som tillverkades. Kockums levererade tyfoner till fartyg över hela världen. Några av världens största fartyg var utrustade med Kockums tyfoner bl.a. Queen Mary.

Bilden från 1962-01-31

Vy över oljehamnen innan Kockum tog över och så småningom byggde ut med hall 5, docka 14, bockkranar samt utrustningskaj med alla dess byggnader o.s.v.
Huset där Stadsarkivet idag finns hamnar någonstans bortom de två vänstra oljecisternerna. Bilden tagen ganska exakt från där dagens s.k ”Ubåtshall” ligger (f.d motormontagehallen).

I bakgrunden syns de två tornen på gamla posthuset.

Från Gamla Huvudkontoret. Bilden från slutet 1940-tal ? Från maskinritkontoret.

På bilden ses bl.a:
2:dre fr.v. Manfred ”Maffe” Haglund
4.de fr.v. Gösta Janmo
5.de fr.v. John Nilsson
7.de fr.v. K Sandwall
9.de fr.v. Stig Malmberg
Längst till höger Börje Ahlberg
TIPSA GÄRNA FLER NAMN!

Klaffbron – Bilden från före 1952 (1930-40-tal?) Vintern 1952-53 byttes bron ut mot nuvarande. Under byggnadstiden fick kockumsanställda gå över en tillfällig pontonbro till sin arbetsplats. Man fick bära cykeln över. Ner för en trätrappa, över bron och upp igen på andra sidan. Övrig trafik gick runt om.

Den nya bron lär ha bekostats av Kockums men ägdes av Malmö stad.

Inseglingsbredden ökades samtidigt eftersom fartygen som byggdes på inre bäddarna blev större och större.

Bilden från 1927

Byggnadsnummer 147, Jagaren EHRENSKÖLD, 974 tons deplacement.
Levererad till Svenska Marinen 1927.
Bilden visar Gunrummets styrbordssida.

En avtackning – Bilden från 9/9 1978 När man officiellt avtackades efter att ha arbetat många år fick man, av företaget, en stor blomsteruppsats och en present för en viss summa. Vid avtackningen deltog några arbetskamrater, representanter för facket och för arbetsledningen. Det bjöds på kaffe och tårta. Och så kom Kockumsfotografen och tog en bild.

Sedan blev man hemskjutsad i direktionsvagnen med uniformsklädd chaufför. Under senare år dock i, av företaget, förbeställd taxi.

På bilden ser vi ställningsbyggare Friman (förnamn ?-hjälp) under sin avtackning efter 49 års anställning. Här i samspråk med verkmästare Lennart Hansson, stora byggdockan.”

Succé för HMS Gotland i USA.
Under två år har den svenska ubåten HMS Gotland varit uthyrd till USA med svensk besättning.

Där har hon genomfört intensiva och hårda övningar och gjort mycket väl ifrån sig.
HMS Gotland och dess besättning har vunnit stor respekt i marina kretsar världen över eftersom det har varit svårt att hitta henne.
För hon har smygtekniken, d.v.s. hon ser och hör allt utan att själv synas.