S/S Hordaland togs över av Hardanger Sunnhordlandske Dampskibsselskab den 1:e juli 1880.
Från Blekingeposten 1878-08-09:
Malmö. Å Kockums mekaniska verkstads aktiebolags varf gick i torsdags eftermiddag en ny ångare af stapeln, hvilken erhöll namnet ”Kong Björn”. Den är bestäld af det Söndenfjeldske Norske Dampskipselskap i Christiania och är bestämd för routen Christiania – Hamburg, som trafikeras med stor framgång af nämnda ångbåtsbolag. Fartyget har en längd af 200 norska fot och bredd af 28 och en half fot. Det skall kunna lasta c:a 950 tons gods och har dessutom kajutplatser för ett större antal passagerare. Det stora och särdelse vackra skeppet gick i sjön med jemn hastighet, nästan ögonblickligen efter det de sista stöttorna fallit, och i det skeppet satte sig i rörelse uppspelade en på däcket placerad musikkår, bildad bland verkstadens arbetare, en munter marsch.
Bogserbåten Arvid Posse. R F Berg ordnade ibland båtutflykter för limhamnarna med Arvid Posse. Den 27 augusti 1904 var målet Danmark. Här ligger Arvid Posse i Stubbeköpinge på Falster.
Modellbygge skala 1:25. Modellbyggare Ingvar Hansson. Fartygstyp: Mångsysslare, bogserare/bärgare/kusttrafik med passagerare, post och styckegods.
Morgenutgaven, Aftenposten OSLO, 15 mars 1978:
«Mjölner» åpnet Christianias havn för sjöfart vinterstid.
Isbryteren «Mjölner», som ble tatt i bruk i Christiania for hudre år siden, i mars 1878, er her avbildet i aksjon vinteren 1892/33. Den slår opp isen omkring fastfrosne fartöyer ute i fjordgapet, fire kvartmil av Färder. (Efter et maleri av A. Gerhard, utfört i 1923 og nå i Norsk Sjöfartsmuseum.)
Från Dalapilen 1878-03-29:
Ny isbrytningsångare. Med en vid Kockums mekaniska verkstad i Malmö för Kristiania hamninrättning nyligen tillverkad isbrytningsångare ”Mjölner” företogs i lördags åtta dagar prof å Kristianiafjorden. Färden stäldes först öfver Björviken in mellan öarne och fastlandet, der isen låg 8 a 9 tum tjock. Fartyget framgick emellertid obehindradt, under det remnor i isen af flera hundra fots längd uppstodo och väldiga instycken lösrycktes för att söndermalas i småbitar efterhand som fartyget med sin breda, väldiga bog sköt fram. Sedan gick man förbi Dynen fyr rakt in mot den fasta isen utanför Forneboblandet. Ansatsen mot isen, som här höll 12 tum i tjocklek, var våldsam och naturligtvis hejdades farten något, men väldiga remnor slogos genom isfältet både förut och åt sidorna, och der fiskrarne ett ögonblick förut hade setat trygga vid sina metrefvar vältrade nu blott en samling lösa isstycken i ångarens kölvatten. Man gick på detta sätt några hudra fot in i isen. Sedermera stäldes färden till Ormön, der isen mellan fastlandet och öarne genombröts. Då man skulle vända, visade sig att Mjölner med sin skarpa akterstäf kunde göra tjenst nästan lika bra, som när fartyget rörde sig framåt. Under tiden företogs äfven prof med den ombord varande sprutapparaten, som arbetade tillfredsställande.
”Det är icke för mycket sagdt” – yttrar norska Morgenbladet, hvarur detta hämtats – ”att det prof Mjölner i dag underkastades lemnade ett gynsamt resultat. Så förtviflade kunna visserligen isförhållandena blifva, att en genombrytning till och med af detta fartyg icke kan utföfras, men detta torde dock komma att höra till undantagen. Såson regel kan det deremot med säkerhet antagas, att Kristiania i besittning af denna nya förträffliga apparat skall kunna anse sig för ”isfri hamn”.