Författare: LarsTufvesson

UR HANS ELLERSTRÖMS FOTOSAMLING

Hans Ellerstöm som gick bort för några år sedan var något av specialist och kännare av ubåtar världen över. Om våra svenska ubåtar har han t.ex givit ut ett häfte ”Swedish Submarines”.

Han samlade på sig en hel del ubåts-foton. Dessa har nu hans hustru Ulla Ellerström skänkt till Malmö Stadsarkivs Kockumssamlingar. Efter hand kommer de flesta av dessa foton att hamna i Stadsarkivets databas. Några kommer att sättas in på vår hemsida – med start av detta. På bilden som är tagen den 20 november 1934 ser man Springaren nr 1, Kockums nybygge nr 181, under byggnad på bädd 1. Kockum byggde ytterligare en Springaren nr 2 i början av 1960.

Springaren nr 1 hade:

• Deplacement 592 ton
• Längd av 63,1 m
• Bredd 6,4 m
• Dubbelskrovsubåt
• Totalt 4 st 53 cm torpedtuber. 2 st förut och 2 st akterut.
• 2 st kanoner. En 57 mm och en 25 mm.
• 20 st minor
• Diesel-elektiskt maskineri – dubbla axlar
• Fart 15 knop i ytläge och 10 knop i u-läge.
• Kölsträcktes 1933-12-06, sjösattes 1936-04-27 och levererades 1936-05-29.

Denna intressanta bild visar också snickeribyggnaden närmast (byggd som maskin-och snickeribyggnad 1876). Stor del av denna finns kvar idag. Bortom ser vi kontors- och förrådsbyggnaden från 1877. Även denna byggnad finns idag. Längst bort ser man gjuteribyggnad och maskinverkstadsbyggnad från 1910 respektive 1912. Kockums stora utrustningskran som kunde lyfta hela 80 ton syns uppe till höger. Kranen byggdes 1930.

Flygfoto från ca 1930

1. Inre varvsbassängen (yttre tillkom på 1950-talet).
2. Ubåtar vid en av pirarna ut i varvsbassäng.
3. Fartyg under byggnad på bädd 3.
4. Plåtslageriet.
5. Fartyg vid utrustningskajen. 80-tons kranen syns — stod klar 1930.
6. Maskinverkstad.
7. Snickeriet och järnförråd — varvets äldsta byggnad, byggd 1876.
8. Vagnsverkstad.
9. Huvudkontor.
10. Malmös karantänstallar.
11. 5-öres respektive 3-öres badhusen. (eller var det kanske 2-öres?).
12. Oljehamnen.
13. Hamnpaviljongen.
14. Smörkontrollen.
15. Varvskanalen — här utrustades också fartyg — kanske något senare än bild Vid siffran ”15” gick en gång en bro över till Kockums. Finns på karta från 1904. Mellan vilka år den fanns vet vi ej — vi har ej heller något foto.

1988 gav Kockums Marine AB (som företaget hette en period när handelsfartygstillverkning upphört) ut en bok som hette ”Från nagelapor och kölsträckning till CAD och sektionsbygge — en bok om ubåtar från Kockums”.

Texten under bilden lyder:
”Så här såg det ut en gång en bit in på seklet, Till vänster ligger snickeriet, då som nu, och sedan i tur och ordning förråd, kopparaslagareverkstad, maskinverkstad och gjuteri. Framför byggnaderna sträcker sig den långa utrustningskajen och precis hitom bädd 4 de två utrustningspirarna”

Från ca 1920. 1988 gav Kockums Marine AB (som företaget hette en period när handelsfartygstillverkning upphört) ut en bok som hette ”Från nagelapor och kölsträckning till CAD och sektionsbygge – en bok om ubåtar från Kockums”.

Bilden är från denna bok och visar ubåten Bävern, b.nr 129, 422 depl. Levererades till Svenska Marinen 1921. Bävern ligger klar för sjösättning från bädd nr 1. Texten under bilden lyder: ”Den stora dagen för alla som jobbat med Bävern. Strax ska bädden öppnas helt och kilarna slås bort”

För ett antal år sedan gav Sydsvenska Dagbladet ut en häftad bilderbok ”Malmöbilden — Kvartseklet före Baltiskan”. Författare Ragnar Gustafsson. Denna bild visar folk gående på Villagatan (som idag heter Fersens väg). Folket är på väg åt ”Stadsteater-hållet”. Stadsteatern fanns naturligtvis inte då. (och nu det heter ju Malmö Opera).

Under bilden kan man läsa: ”Fersens väg skulle bli paradgatan upp till Baltiskan, något som knappast kan anas på den här bilden från seklets början. Förresten skedde omdopet till Fersens väg först 1904, så kanske heter gatan här ännu Villagatan…

Bakom planket till vänster utbreder sig Kockums verkstadsområde; planket till höger är mera överraskande men på samtida diffusa utsiktsbilder finns något som kan tydas som ett sådant.”

En liten egen fundering om planken:
Som framgår av ett tidigare foto här i vårt ALBUM med gamla Kockumsbilder var det en eldsvåda på Kockums verkstäder natten mellan 1-2 september 1904. I tidningen Arbetets artikel kunde man då bl.a läsa:

Tidningen Arbetet 2 sept 1904:
”Stor eldsvåda i Malmö Kockums vagnsverkstad i lågor
C:a 300 arbetslösa…
…Verkstadens plank åt Villagatan fattade eld, och elden hoppade tvärt öfver gatan och antände planket till byggmästare Billbergs tomt.”

Alltså: Jag tror att planket till höger på bild kan vara ”planket till byggmästare Billbergs tomt”. / BON

Södra Verkstaden ca 1900 – Vid Davidhallstorg

1. Huvudport mot Kärleksgatan (tidigare Kärleksgränd)
2. Maskinverkstad (Byggd 1872 – borttagen 1913)
3. Maskinverkstad (Byggd 1876 – borttagen 1913)
4. Magasin och Maskinverkstad (Byggd 1876 – borttagen 1913)
5. Målareverkstad (Byggd 1866 – ändrad 1875 – borttagen 1913)
6. Vagnsverkstad (Byggd 1849 – borttagen 1913)
7. Gjutgodsskjul (Byggd 1876 – borttagen 1913)
8. Smedja (Byggd 1873 – borttagen 1913)
9. Fastigheter längs Södra Förstadsgatan (vid ca korsningen med Storgatan)

År 2000 gav Malmö Stadsarkiv ut en almanacka med arbetsplatsbilder. En av bilderna handlade om Kockums – och texten under löd ”Kockums maskinverkstad 1921. Fotograf okänd” och fortsätter:

…de två kockumsarbetarna på bilden står vid en 75000 hkr stark vattenturbin som sedan levererades till Forshuvudforsens kraftstation i Borlänge.”

En ”not” upplyser också om en betydligt äldre händelse på Kockums: ”Grovarbetarstrejk utbröt på Kockums varv och verkstad. Strejken omfattade 140 personer. De strejkande hade bl.a varit sysselsatta med att transportera stenkol till maskinerna.(Sydsvenska Dagbladet Snällposten 5/5 1900)”

Bilden från 1943. Kolv med kolvstång till huvudmotor riggad för ombordlyftning.

Bilden från ca 1950-60 Arborrare Persson i maskinverkstaden

Anm: Vet någon något mer om ”arborrare Persson i maskinverkstaden” – hör av er!

Ur Bra böckers lexikon:

”Arborrning är inom verkstadstekniken en metod för invändig bearbetning av redan upptagna hål, tex cylindrar. Den sker med hjälp av ett skärande stål, fäst vid en roterande stång. Arbetsstycket hålls stilla, frånsett matningsrörelse”

1950-60 – talet. Splitsning av förtöjningstross på riggarloftet.

Drakar vid bockkranarna 1983. 2 st J35F från F10 Ängelholm. Bilden är inte ett fotomontage utan tagen från en tredje Drake med mycket kraftigt teleobjektiv.

Bilden från slutet 1950-talet. Interiör från lärlingarnas verkstad. Eleverna övar i diverse verkstadsarbeten. Anm: Finns det någon som vet namn på grabbarna? – hör i så fall av er!

Bilden från början 1960-talet. Interiör från modellsnickeriet. Här tillverkas modell till cyinderhus til en Kockums MAN huvudmotor.

Bilden från före 1908. Jagaren Wale. B.nr 92.
346 tons deplacement och maskinstyrka 7200 hkr.
Byggd till Svenska Marinen. Levererad 1908.
På bild ses fartyget under sjösättning.
I bakgrunden verkstäder och utrustningskran.

Bilden från 1963-04-25. Vy över varvet – yttre bäddarna

1. Huvudkontoret (”Gängtappen”)
2. Intill hall 2B syns gamla sjukstugan.
3. Docka 3 -I dockan ligger troligen en reparent.
4. Utrustningskaj 3
5. Utrustningskaj 5. Vid kajen ligger fartyget Gerd Maersk, b.nr 461, ett 60650 tons tankfartyg till A-P Möller, Köpenhamn. Sjösatt 1963-04-08 och levererat 1963-09-07.
6. Nybyggnadsbädd nr 6. På bädden ligger Paul Endacott, b.nr 486, ett 22090 tons gastankfartyg till Trelleborgs Ångfartygs AB. Sjösatt 1963-11-27 och levererat1964-05-28.
7. Nybyggnadsbädd nr 7. På bädden ligger Esso Yorkshire, b.nr 472, ett 89924 tons tankfartyg till Esso Petoleum Co. Ltd, London. Sjösatt 1963-09-11 och levererat1963-12-18.
8. Nybyggnadsbädd nr 8. På bädden ligger Bruce Jarl, b.nr 473, ett 54600 tons tankfartyg till Det Nordenfjeldske Dampskibselskap. Sjösatt 1963-08-21 och levererat1964-01-24.

Tidn. Arbetet 2 sept 1904:

Stor eldsvåda i Malmö
Kockums vagnsverkstad i lågor
C.a 300 arbetslösa

”Kockums verkstad brinner” var det rop som i natt mellan kl 12 och 1 likt en löpeld fortplantade sig genom staden och väckte de slumrande invånarne litet hvarstädes. Och det starka eldsken, som lyste öfer staden, vittnade om att det var en väldig eldsvåda……….

Elden varsnades af verkstadens nattvakt strax efter kl 12…

Brandkåren som blifvit allarmerad anlände vid half 1-tiden med hela sin attiralj och de tre ångsprutorna…

Verkstadens plank åt Villagatan (idag Fersens väg) fattade eld, och elden hoppade tvärt öfver gatan och antände planket till byggmästare Billbergs tomt.

I den brinnande verkstaden funnos 10 för stadens räkning tillverkade packvagnar, värderade till minst 70 000 kr, samt i vagneskjulet 14 vagnar, som skulle dels till Malmö – Simrishamn och dels till Landskrona – Kjeflinge – Sjöbo – järnvägen. Alla dessa blefvo fullständigt förstörda. Hettan var så stark att till och med järnvägs-skenorna och maskinaxlarna slingrade sig som ormar…

Kommentar: Eftersläckningsarbetet fortgick flera dagar. De arbetare som blev av med arbetet i vagnsverkstäderna blev tillfälligt omplacerade – några till varvet i hamnen.

Redan några dagar efter branden hemställde ett stort antal närboende till stadens myndigheter att verkstadsområdet i Södra Förstaden skulle flyttas till Kockums område i hamnen och sammanlänkas med varvsverksamheten. Så skedde också. 1908 köper bolaget, av staden, ett område i hamnen så att Kockums totala yta därefter uppgick till 79 000 m2. 1913 var all verksamhet koncentrerad till varvet.

Bilden från ca 1900-1910. Verkstäderna inne vid nuvarande Davidshallstorg — den s.k Södra Verkstaden. Låg här från starten 1840 och fram till 1913 då all verksamhet var flyttad till varvet. Bilden tagen inne från verkstadsområdet mot huvudporten som fanns vid Kärleksgränden (nuv. Kärleksgatan). På bilden pågår provbelastning av kran.

T.h. ligger kontoret uppfört 1876 och rakt bakom provbelastningsvikten syns portvaktshuset från 1873 och t.v därom kan man skymta huvudporten. Byggnaderna revs 1913. Man kan se räls där mannen står. Verkstäderna hade järnvägsspår in från Malmö -Ystad banan som passerade Husarkasernen. Banan gick från Malmö Västra, passerade Södervärn och sedan vidare mot bl.a Ystad.

Bilden från ca 1950. Uppmärkning av plåt. (Se även föregående albumfoto från mallvinden): De olika formerna av trämallar transporterades ner till plåtslageriet som låg rakt under mallvinden. Det fanns en säkert 10 m lång hiss som användes till ändamålet. Mallarna lades ut på plåtarna och märktes upp med ”körnare” och ”kritlinor”. Uppmärkaren målade på uppmärkningstecken så att varje bit av plåten var identifierad när plåten delades upp genom bränning.

Bilden från ca 1950. Interiör från mallvinden (se även nästa albumfoto om Uppmärkning av plåt).

Mallvinden — vad var det? Ett citat ur ett ”Kompendium i praktiskt skeppsbyggeri” som skrevs av en välkänd kockumare och deltidslärare i skeppsbyggeri på Teknis, nämligen Rune Krook. Citat ur kapitlet ett fartygs tillblivelse:

”På ett tidigt stadium har mallvinden uppgjort en spantruta i skala 1:1 ( som visar olika tvärsnitt genom fartyget på bestämda avstånd, s.k spantlinjer). När så arbetsritningarna kommer kan de förfärdiga mallar eller ”stockar’ av de detaljer som skall göras.

Dessa användes sedan av uppmärkarna (en yrkes-grupp inom plåtslageriet) som hjälp vid uppmärkning av stålmaterialet. ”Stock’ som utgöres av en enkel ribba, är en enklare sorts mall och kan endast användas vid uppmärkning av profiler eller plåtar av rektangulär form och utan bockning. På mallar och stockar markerar man in de på ritningen utsatta hålen, urtagen och tillstötande detaljerna. För att underlätta arbetet för uppmärkare har hål borrats med 10 mm i centrumlinjerna, och 6 mm vid begränsningslinjerna. Samtliga mallar och stockar är märkta så att inget missförstånd kan uppstå om var, eller hur, den färdiga delen skall placeras”.
(slut citat)

Ovanpå mallvindens golv lades ut ett nytt golv av stora plywoodskivor. Detta golv målades grönt. Med specialkniv ritsades spant- och andra linjer in. Mallar gjordes av hopspikade bräder, plywood och ribbor, som ovan sagts.
Det ansågs som meriterande att ha jobbat på mallvinden om man hade för avsikt att läsa vidare till skeppsbyggnadsingenjör och om man ville bli ritare och konstruktör på fartygsritkontoret.

Bilden från 1880-talet Varvsområdet. Till vänster syns ”öfvre plåtslageriet” och till höger ”nedre plåtslageriet”.Det fanns en lindrift mellan verkstäderna — syns på bild.

Bilden från 1985 Kockums hemvärn tränar nere på Malmö Centralstation inför färd till Stockholm där de skall vara Honnörsvakt på Slottet.

I förgrunden hemvärnschefen Tage Andersson från Driftsavdelningen. Rakt bakom honom Gustaf Sparr från Fartygsritkontoret T.v om Sparr nästan mitt i bild förman Esse Nilsson. I raden bakom dessa syns bl.a. Carlo Zlobec, personalavdelningen och Stig Hillåker, kontorsmaterial.

Bilden från 1984-11-22. Interiörbild från gjuteriet. Det är svårt att känna igen personerna p.g.a. skyddsklädseln — men jag vet att det är Carlo Tirone och Nils Andersson.

Bilden från 1956-11-02. Kockums äldsta docka från 1857. I dockan ligger fyrskeppet ”Falsterborev” inne för reparation och översyn. Bakom fartyget, ute vid kajen syns kopparslagareverkstaden. På andra sidan varvsbassängen skymtar resterna av de gamla kolupplagen. (bl.a. fanns Scholanders och Kolkompaniet).

Bilden från 1971-10-08. Ombord på reparent i dockan. Från vänster Gunnar Pedersen, Axel Silferberg och förman Bruno Torri.

Bilden från 1963-08-28 Bild som visar infarten till varvet över klaffbron. Byggnaden. t.v, direkt efter bron, är de ”nya” maskinverkstadshallarna, byggda i början av 1950-talet. — nu håller SVT till här.. De mindre byggnadernat.h. tillhör docka 12, reparentavdelningen.

Bakom huvudkontoret ligger ett tankfartyg på bädd 7. Det är Esso Yorkshire på 89 924 ton. Nybyggnadsnummer 472. Rederi Esso Petroleum Co, Ltd, London. Sjösatt 1963-09-11 och levererat 1963-12-18.