Kategorier
Albumet

Albumet 136: Kockums industribrandkår

Kockums industribrandkår — uppställd ca 1940-50 tal (?) Personen allra längst t.v i hatt är driftschefen Harry Jönsson — sedermera prod.direktör.

Kategorier
Albumet

Albumet 135: Två legendarer

Två ”legendarer” på produktionssidan. Bilden är troligen från slutet 1940-tal eller början 1950-tal.

T.h i ljus overall står Gunnar Strandberg. Vad han hade för sysselsättning när bilden togs är okänt — men han hamnade på nitareavdelningen, där han troligen gick igenom hela kedjan från ”nagelvärmare”, ”nagelapa”, ”mothållare” till ”nitare”. Därefter blev han svetsare. Han blev förman på skrovavdelnigen och hamnade till slut som en av de dominerande förmännen i stora byggdockan — fram till sin pensionering.

T.v om honom står Helmer Johansson — också han en kändis på varvet. Han blev skyddsinspektör på driftsavdelningen med hela varvet som sitt arbetsfält.

Kategorier
Albumet

Albumet 134: Stora bockkranen

Den stora bockkrans-balken tillverkades på Burmeister & Wain i Köpenhamn.

Den 13/8 1973 skeppades balken över på pråm till Kockum och placerades i de två tornen där man omgående började ”jacka” upp den — i 600 mm steg. (Dagarna innan hade ett 250 000 tons tankfartyg dockats ut). Nästa tankbåt startade byggas omgående och skulle vara klart för utdockning den 13/10 1973. Då måste balken vara så högt uppe att skorstenstoppen skulle ”gå klar” under balken. Efter många diskussioner med det tyska företaget som monterade bockkranen uppnåddes detta mål. Tankfartyget Sea Swift på 256’050 ton dockades planenligt ut med ca 0,5 meters klarning.

Kategorier
Albumet

Albumet 133: Hem efter jobbet

Från slutet 1940-tal — början 1950-tal.

Hem efter jobbet. Över bron vid fiskargummorna — in i Engelbrektsgstan — förbi Gustaf Adolfs torg – över kanalen och in på Davidshallsgatan och förbi Triangeln. Vidare på Södra Förstadsgatan och ända upp förbi Dalaplan. Så långt kunde man se en markant grupp av dessa cyklister innan de spreds ut för gott. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)

Kategorier
Albumet

Albumet 132: Hemfärd

Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Hem efter jobbet. Längst till vänster Åke Svensson och på motorcykel Ove Karlsson. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)

Kategorier
Albumet

Albumet 131: Fartygsdop

Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Fartygsdop.

”Honoratiores” närmast i bild och på andra sidan gatan intresserade åskådare — mest anställa. Längst till höger syns den legendariske fotografen Otto Ohm. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)

Kategorier
Albumet

Albumet 130: Spantresning

Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Spantresning.

Innan sektionsbyggnadsprincipen tagits i bruk monterades de ingående fartygselementen ett och ett, efter varandra. Tidsödande och en ganska farlig arbetsmetod – dåliga ställningar och skyddsräcken.

När varvet investerat i större lyftkranar slog sektionsbygge igenom på allvar.

(Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)

Kategorier
Albumet

Albumet 129: Verktygssmedjan

Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Verktygssmedjan. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)

Kategorier
Albumet

Albumet 128: Hejarsmide

Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Hejarsmide. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)

Kategorier
Albumet

Albumet 127: Tågfärjan Malmöhus

Slutet 1940-tal – början 1950-tal. Kockums nybygge b.nr 219. Tågfärjan Malmöhus – Levererades till Kungliga Järnvägsstyrelsen den 20 september 1945. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)

Kategorier
Albumet

Albumet 126: Inför sjösättning

Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Fören av fartyg på bädd. Förberedelser för sjösättning. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)

Kategorier
Albumet

Albumet 125: Räven

Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Ture Nilsson med smeknamnet ”Räven”, borrare på nitareavdelningen. Platsen är mellan bädd VII och bädd VIII. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)

Kategorier
Albumet

Albumet 124: Krängningsvikter

Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Lossning av krängningsvikter. På vagnen dirigerar Frans Högström. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)

Kategorier
Albumet

Albumet 123: Ställnings-Erik

Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Från vänster skyddsinspektör Helmer Johansson, vaktchef Erik Andersson och Ställningskontrollant Erik Nilsson (allmänt kallad ”Ställnings-Erik”. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)

Kategorier
Albumet

Albumet 122: Helge Nilsson

Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Helge Nisson renbränner klips.

Han blev senare arbetsledare och som sådan en av de dominerande i stora byggdockan. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)

Kategorier
Albumet

Albumet 121: Utan hjälm

Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Hjälm användes inte i onödan. På senare år blev det ett tvång.

307 – betyder best.nr 307 Aramis, ett tankfartyg på 13360 dw ton till rederiet Skibs A/S Aramis, Flekkefjord (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)

Kategorier
Albumet

Albumet 120: Lejdare

Från slutet 1940-tal — början 1950-tal.
Kockums bädd 6.

Lejdare rest från dockporten upp mot fartyg som ligger på bädden. Ser lite vanskligt ut.

Det går att utläsa namnet till troligen ”Bokefors” – ett namn som inte finns i vår fartygslista. Men det kan vara så att fartyget bytte namn innan det levererades – sånt hände.

(Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999)

Kategorier
Albumet

Albumet 119: Från huvudkontorets tak

Från slutet 1960-tal — början 1970-tal.
Uppe på 14 tr huvudkontoret. Förmodligen vid någon avtackning, jullunch eller liknande. Fr.v Verkst.chef Per Leeb-Lundberg, verkst.ing Eric Johansson och verkm Stig Persson.

Kategorier
Albumet

Albumet 118: Verkstadsledning för skrovproduktionen

Början 1960-tal.
Fr.v varvsing Jan Hallberg, verkm Bror Paulsson, verkm Hermod Persson, verkm Knut Jacobsson, verkm Stig Persson, verkst.chef Per Leeb-Lundberg, verkm Georg Österlin, verkst.ing Esa Salmi, övering Carl-Erik Fredriksson (CEF), och verkm Nils Westerdahl. (Verkst.ing Gillis Horney kom inte med på bilden men syns infälld nere t.h.)

Dessa personer utgjorde i princip dåvarande verkstadsledning för skrovproduktionen.

Kategorier
Albumet

Albumet 117: Förklaring

Varför revs den fina texten ”Kockums Mek. Verkstads A.B” i tegel bort ?

Se även ”Albumet 116. Här en förtydligande bild. Här skedde ”kollisionen”.

Kategorier
Albumet

Albumet 116: Kapad text

Varför revs den fina texten ”Kockums Mek. Verkstads A.B” i tegel bort ?

Den frågan skall jag svara på. När den stora montagehallen nr 5, som låg norr om maskinverkstaden (på bild), blev byggd, hade man tyvärr gjort en miss i planeringen, Hall 5:s södra gavel var en flyttbar vägg och kunde alltså rulla ut mot maskinverkstaden. På så sätt kunde de två jättetraverserna i hallen köra ut över gatan som ses på bilden och lyfta in sektioner som körts dit med den stora 700-tons trailern. Sektionernas vikt var så stor att båda traverserna måste komma ut och kopplas i sektionen. Här visade sig ”missen”. Traversernas stoppare uppe på traversbanan var placerade för nära hall 5 och således kunde traverserna inte rulla ut så långt som var nödvändigt för att kunna kopplas till sektionen. När stopparna flyttats blev det också nödvändigt att riva bort det allra översta av verkstadgaveln för att traversen skulle komma över. Det var väldigt brått att göra detta eftersom det pressade byggnadsprogramet måste hållas. Rivningen av gaveln skedde över en eftermiddag och natt. Förklaringen kanske verkar invecklad – men riktig — jag vet eftersom jag var ansvarig för sektionslyften vid tillfället. (Se även Albumet 117) / Bo Nilsson

Kategorier
Albumet

Albumet 115: SIFA-fyren

År 1933 – SIFA-fyr

En Kockumstillverkad s.k SIFA-fyr. Vid dess sida står ingenjör Harry Jönsson (”HJ”) som sedermera blev drifts- och produktionsdirektör. Efter sin pensionering blev han ansvarig för bygget av stora dockan och bockkranarna.

Från och till tillverkade Kockums specialprodukter som ej hade varvsanknytning, exempelvis SIFA-fyren som var ett led i att öka trafiksäkerheten – en trafikdelare med belysning. I Malmö fanns de på flera ställen.

Kategorier
Albumet

Albumet 114: Verkstaden 1920 – 1930

Verkstaden ca 1920 – 1930

  1. Såghus och trätorka — klar 1913
  2. Timmerskjul — klart 1913
  3. Timmerskjul — klart 1913
  4. Maskinhus för slipen — klart 1876
  5. Plåtslagareverkstad-— klar 1920
  6. Pannverkstad-— klar 1900
  7. Smedja — klar 1913
  8. Vagnsverkstad— klar 1913
  9. Snickeriverkst. & järnförråd — klar 1876
  10. Bäddarna I – IV

Kategorier
Albumet

Albumet 113: Första restaurangvagnen

Interiör – Sveriges första restaurangvagn — byggd på Kockums 1896.

Kategorier
Albumet

Albumet 112: Spektakulär sjösättning

En spektakulär sjösättning av ubåten ”U6” — b nr 268. Plats: Innersta del av varvskanalen. Tid: 18/1 1943. ”U6” levererades den 28/7 1943 till Svenska Marinen.