Kategorier
Albumet

Albumet 131: Fartygsdop

Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Fartygsdop.

”Honoratiores” närmast i bild och på andra sidan gatan intresserade åskådare — mest anställa. Längst till höger syns den legendariske fotografen Otto Ohm. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)

Kategorier
Albumet

Albumet 130: Spantresning

Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Spantresning.

Innan sektionsbyggnadsprincipen tagits i bruk monterades de ingående fartygselementen ett och ett, efter varandra. Tidsödande och en ganska farlig arbetsmetod – dåliga ställningar och skyddsräcken.

När varvet investerat i större lyftkranar slog sektionsbygge igenom på allvar.

(Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)

Kategorier
Albumet

Albumet 129: Verktygssmedjan

Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Verktygssmedjan. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)

Kategorier
Albumet

Albumet 128: Hejarsmide

Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Hejarsmide. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)

Kategorier
Albumet

Albumet 127: Tågfärjan Malmöhus

Slutet 1940-tal – början 1950-tal. Kockums nybygge b.nr 219. Tågfärjan Malmöhus – Levererades till Kungliga Järnvägsstyrelsen den 20 september 1945. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)

Kategorier
Albumet

Albumet 126: Inför sjösättning

Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Fören av fartyg på bädd. Förberedelser för sjösättning. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)

Kategorier
Albumet

Albumet 125: Räven

Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Ture Nilsson med smeknamnet ”Räven”, borrare på nitareavdelningen. Platsen är mellan bädd VII och bädd VIII. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)

Kategorier
Albumet

Albumet 124: Krängningsvikter

Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Lossning av krängningsvikter. På vagnen dirigerar Frans Högström. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)

Kategorier
Albumet

Albumet 123: Ställnings-Erik

Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Från vänster skyddsinspektör Helmer Johansson, vaktchef Erik Andersson och Ställningskontrollant Erik Nilsson (allmänt kallad ”Ställnings-Erik”. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)

Kategorier
Albumet

Albumet 122: Helge Nilsson

Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Helge Nisson renbränner klips.

Han blev senare arbetsledare och som sådan en av de dominerande i stora byggdockan. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)

Kategorier
Albumet

Albumet 121: Utan hjälm

Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Hjälm användes inte i onödan. På senare år blev det ett tvång.

307 – betyder best.nr 307 Aramis, ett tankfartyg på 13360 dw ton till rederiet Skibs A/S Aramis, Flekkefjord (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)

Kategorier
Albumet

Albumet 120: Lejdare

Från slutet 1940-tal — början 1950-tal.
Kockums bädd 6.

Lejdare rest från dockporten upp mot fartyg som ligger på bädden. Ser lite vanskligt ut.

Det går att utläsa namnet till troligen ”Bokefors” – ett namn som inte finns i vår fartygslista. Men det kan vara så att fartyget bytte namn innan det levererades – sånt hände.

(Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999)

Kategorier
Albumet

Albumet 119: Från huvudkontorets tak

Från slutet 1960-tal — början 1970-tal.
Uppe på 14 tr huvudkontoret. Förmodligen vid någon avtackning, jullunch eller liknande. Fr.v Verkst.chef Per Leeb-Lundberg, verkst.ing Eric Johansson och verkm Stig Persson.

Kategorier
Albumet

Albumet 118: Verkstadsledning för skrovproduktionen

Början 1960-tal.
Fr.v varvsing Jan Hallberg, verkm Bror Paulsson, verkm Hermod Persson, verkm Knut Jacobsson, verkm Stig Persson, verkst.chef Per Leeb-Lundberg, verkm Georg Österlin, verkst.ing Esa Salmi, övering Carl-Erik Fredriksson (CEF), och verkm Nils Westerdahl. (Verkst.ing Gillis Horney kom inte med på bilden men syns infälld nere t.h.)

Dessa personer utgjorde i princip dåvarande verkstadsledning för skrovproduktionen.

Kategorier
Albumet

Albumet 117: Förklaring

Varför revs den fina texten ”Kockums Mek. Verkstads A.B” i tegel bort ?

Se även ”Albumet 116. Här en förtydligande bild. Här skedde ”kollisionen”.

Kategorier
Albumet

Albumet 116: Kapad text

Varför revs den fina texten ”Kockums Mek. Verkstads A.B” i tegel bort ?

Den frågan skall jag svara på. När den stora montagehallen nr 5, som låg norr om maskinverkstaden (på bild), blev byggd, hade man tyvärr gjort en miss i planeringen, Hall 5:s södra gavel var en flyttbar vägg och kunde alltså rulla ut mot maskinverkstaden. På så sätt kunde de två jättetraverserna i hallen köra ut över gatan som ses på bilden och lyfta in sektioner som körts dit med den stora 700-tons trailern. Sektionernas vikt var så stor att båda traverserna måste komma ut och kopplas i sektionen. Här visade sig ”missen”. Traversernas stoppare uppe på traversbanan var placerade för nära hall 5 och således kunde traverserna inte rulla ut så långt som var nödvändigt för att kunna kopplas till sektionen. När stopparna flyttats blev det också nödvändigt att riva bort det allra översta av verkstadgaveln för att traversen skulle komma över. Det var väldigt brått att göra detta eftersom det pressade byggnadsprogramet måste hållas. Rivningen av gaveln skedde över en eftermiddag och natt. Förklaringen kanske verkar invecklad – men riktig — jag vet eftersom jag var ansvarig för sektionslyften vid tillfället. (Se även Albumet 117) / Bo Nilsson

Kategorier
Albumet

Albumet 115: SIFA-fyren

År 1933 – SIFA-fyr

En Kockumstillverkad s.k SIFA-fyr. Vid dess sida står ingenjör Harry Jönsson (”HJ”) som sedermera blev drifts- och produktionsdirektör. Efter sin pensionering blev han ansvarig för bygget av stora dockan och bockkranarna.

Från och till tillverkade Kockums specialprodukter som ej hade varvsanknytning, exempelvis SIFA-fyren som var ett led i att öka trafiksäkerheten – en trafikdelare med belysning. I Malmö fanns de på flera ställen.

Kategorier
Albumet

Albumet 114: Verkstaden 1920 – 1930

Verkstaden ca 1920 – 1930

  1. Såghus och trätorka — klar 1913
  2. Timmerskjul — klart 1913
  3. Timmerskjul — klart 1913
  4. Maskinhus för slipen — klart 1876
  5. Plåtslagareverkstad-— klar 1920
  6. Pannverkstad-— klar 1900
  7. Smedja — klar 1913
  8. Vagnsverkstad— klar 1913
  9. Snickeriverkst. & järnförråd — klar 1876
  10. Bäddarna I – IV

Kategorier
Albumet

Albumet 113: Första restaurangvagnen

Interiör – Sveriges första restaurangvagn — byggd på Kockums 1896.

Kategorier
Albumet

Albumet 112: Spektakulär sjösättning

En spektakulär sjösättning av ubåten ”U6” — b nr 268. Plats: Innersta del av varvskanalen. Tid: 18/1 1943. ”U6” levererades den 28/7 1943 till Svenska Marinen.

Kategorier
Albumet

Albumet 111: Nils-Hugo Hallenborg

Nils-Hugo Hallenborg, Kockums VD 1968-78

Nils-Hugo Lennart Hallenborg, född 1918 och död 1989 var en känd svensk industriman. Efter civilekonomexamen vid Göteborgs handelshögskola 1944 blev Hallenborg samma år anställd på Kockums Mekaniska Verkstad. Han utsågs till vice VD för Kockum 1964 och VD 1968. Han var bland annat styrelseordförande i Kockums Industrier AB och i Rederi AB Malmoil, vice styrelseordförande i Karskronavarvet AB och styrelsemedlem i Uddcomb Sweden AB. Han utsågs till styrelseordförande i Sveriges Varvsindustriförening 1971 och var detta till 1974 och sedan vice ordförande från 1975. Han blev teknologie hedersdoktor i Lund 1978.

Kategorier
Albumet

Albumet 110: Nils Holmström

Nils Holmström, Kockums VD 1958-68

Nils Gunnar Teodor Holmström, född 1904 i Stockholm, död 1987, var en svensk industriman. Holmström blev juris kandidat 1926, genomförde tingstjänstgöring 1927-30, var fiskal i Svea Hovrätt 1931-33, sekreterare, direktörsassistent och direktör i Svenska Arbetsgivareföreningen(SAF) 1933-41 och deltog som en av dess representanter i det berömda Saltsjöbadsavtalet med Landsorganisationen (LO) den 20 december 1938, blev ekonomidirektör och vice verkställande direktör vid Kockums Mekaniska Verkstads AB i Malmö 1941-58, verkställande direktör där 1958-68 (vice ordförande i styrelsen till 1971).

Holmström var expert i internationella arbetsorganisationen (ILO) i Geneve 1939 och ledamot av Malmö stadsfullmäktige 1943-46. Han skrev Lagen om förenings- och förhandlingsrätt (1937) och Semesterlagen (1939, fjärde upplagan 1942). Han invaldes som ledamot av Vetenskapssocieteteni Lund 1963.

Kategorier
Albumet

Albumet 109: Gösta Lundeqvist

Gösta Lundeqvist, Kockums VD 1940-58

Fotograf Liljeroth, Erik, Nordiska Museet

Gösta Evald Andreas Lundeqvist, född 1892 i Stockholm, död 1962 i Stockholm, var en svensk industriman.
Efter examen Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) 1915 blev Lundeqvist extra mariningenjör 1917 och slutligen marindirektör av andra graden i reserven 1952.
Lundeqvist Marinförvaltningens kontrollerande och biträdande marinattaché London 1925-26, verkställande direktör för Atlas Diesel Co, Ltd i London 1927-36, blev vice verkställande direktör Kockums Mekaniska Verkstad i Malmö 1936 och var dess verkställande direktör 1940-58.
Lundeqvist var ordförande i Sveriges varvsindustriförening 1954-57, Stiftelsen för skeppsbyggnadsteknisk forskning 1955-57, vice ordförande i AB Landsverk Landskrona, styrelseledamot i Kockums Mekaniska Verkstads AB, i Sveriges allmänna exportförening, i Sveriges Industriförbund, i Högre Tekniska Läroverket i Malmö, Malmö sparbank, Statens skeppsprovnings- anstalt 1954—57, medlem av avdelningsrådet för avdelningen för flygteknik och skeppsteknik vid KTH, avdelningsrådet för avdelningen för skeppsbyggnad vid Chalmers Tekniska Högskola, Institute of Naval Architects, London, och 1953 års örlogsvarvsutredning.
Lundeqvist blev hedersledamot av Örlogsmannasällskapet 1946, ledamot av Fysiologiska sällskapet i Lund 1951, Ingejörsakademien 1953, Vetenskapssociteteni Lund1953 och var ledamot av Statens sjöhistoriska nämnd från 1955.

Kategorier
Albumet

Albumet 108: Georg Ahlrot

GEORG AHLROT KOCKUMS VD 1904 -1936

Kallades för ”Käppen” för att han alltid gick med käpp — dock ej på denna bild. (se även Albumet 76)

Adolf Georg Gabriel Ahlrot, född 10 oktober 1865 i Kalmar, död 17 oktober 1944, var en svensk ingenjör och industriman. Ahlrot var prästson. Efter avgångsexamen från Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg 1889 genomförde han tioårig praktik vid Tysklands största skeppsvarv, varav fyra år som överingenjör. Han var konstruktör vid Karlskronavarvet 1899-1902 och överingenjör vid Bergsunds Mekaniska Verkstad i Stockholm 1902-04. Han var verkställande direktör för Kockums Mekaniska Verkstad i Malmö 1904-36, styrelseordförande där från 1935, ledamot av Sveriges verkstadsförenings överstyrelse och ordförande i dess södra kretsstyrelse. Han var ledamot av Malmö stadsfullmäktige 1909-12, av hamndirektionen från 1904 och av Malmö stads avlöningsnämnd.

Kategorier
Albumet

Albumet 107: Ubåten Bävern

B.nr 129 – Ubåten Bävern.
Här under byggnad 31/8 1918.
Sjösatt 5/3 1921.
Leverans 28/6 1921.