Kockums i Malmö
Sjösättning av fartyg M/T 322 ”Tank Emperor”. Den 22 maj 1950. Fartyget levererat den 20 oktober 1950 till Rederi Skibs A/S Oilexpress, Moss – Norge
Gudmoder var en ung flicka som vi tyvärr inte kan namnet på. Mest troligt en dotter eller barnbarn till redaren?
Hon får kvalificerad assistans av Kockums VD Gösta Lundeqvist.
Statsminister Tage Erlander på besök
Vid ett flertal tillfällen har kända personer besökt Kockums av någon anledning. Som här — statsminister Tage Erlander.
Besöket skedde under 1950-60-talet . Anledningen var en provtur i Sundet. Fartygen som sjösattes från bädd hade blivit så stora att det inte fanns möjlighet att docka in i Malmö. Istället gjordes en ”enklare” första provtur i Sundet som avslutades med att man dockade in i Burmeister & Wains docka i Köpenhamn. Här passade man också på att utföra den slutliga bottenmålningen.
Som första åtgärd, när man kommit ut i Sundet från Malmö, var att justera kompassen. Det gjordes ute på bryggan genom att man riktade in Instrumentet mot fasta, kända punkter på land. Resultatet överfördes automatiskt i till styrhyttens huvudkompass.
På bilden får Erlander en information om hur det fungerar.
Andra kändisar som har besökt Kockum:
Fotograf Otto ”Bebbe” Ohm (1884-1960)
Vi som var anställda på Kockums såg nog Otto Ohm som något av en institution. Han fotograferade i stort sett alla sjösättningar – själva stapelavlöpningen och efterföljande gruppfoto av sjösättningsgäster m.m.
Kom alltid på cykel. Bil var inget för Bebbe utan den specialtillverkade cykeln med pakethållare både fram och bak räckte gott åt honom och hans trogna följeslagare, en kamera med stativ och övrigt tillbehör. När fotograf Ohm kom visste alla att det var något på gång. Aktuella händelser, invigningar eller olyckor likväl som familjehögtider eller en enkel skogsutflykt fångades av hans kamera. Bebbe drog sig inte för att klättra upp i lyktstolpar eller springa på hustak för att få ”bilden”.
Anm: Han kallades Bebbe för att skilja honom från sin far, den gamle Otto Ohm — han som startade firman.
Sjösättningslunch (bilden från 1950-tal). Direktör Nils Holmström med damer vid en sjösättningslunch. En av damerna troligen det sjösatta fartygets gudmor.
1950-talet. Den smått legendariske ritkontorschefen Claes Brodén. Han var chef över fartygsritkontoren t.ex skrovritkontor och de olika utrustningsritkontoren. Han gick i pension i slutet av 1950-talet ev. in i början av 1960-tal. Det gick en skröna om honom: Om man försökte att få ett lönepåslag mitt i löneperioden, påstods det att han svarade (med glimten i ögat) ”javisst om du kan lägga mig i armbrytning”. Och det kunde tydligen ingen. Tro’t om ni vill. Men enligt hans son Sten var han en hejare på just armbrytning.
1930
Kockums anskaffade den smått legendariska ”80-tonnaren” – som utrustningskran vid inre varvsbassängen.
Det var Kockums största kran ända tills bockkranarna togs i bruk.
Bäddarna hade som max 65-tons kranar.
Kranen klarade 80 ton vid 21 meters utliggning och 30 ton vid 42 meter. Mycket imponerande då.
Svetsning (bilden från slutet 1940-tal eller början 50-tal?)
En gruppbild som förmodligen visar folk som har fått någon form av svetsinformation. Stående mitt i bild svetsverkmästare Kalle Lundahl — han i kostym och hatt. Han arbetade med automatiseringsprojekt av svetsning inom Kockums, bland annat med en pinnautomat i hall 1 ( en utrustning som matade ned vanliga elektroder. Mycket arbete lades ned på detta men den fungerade inte särskilt väl. Kalle arbetade med Hägglunds svets som utvecklat pinnautomaten. Nils Gunnar Leide var starkt engagerad i detta projekt.
Han fick också ansvaret att försöka mekanisera främst handsvetsningen. Kan även ha utprovat och infört grässhoppesvetsningen tillsammans med Esab.
Direkt t.v om Kalle Lundahl ses Bror Paulsson som senare blev svetsverkmästare.
Kockum hade en speciell avdelning där man hanterade alla Kockums patentärenden. Sammanhållande var Sven Erik Svensson —- allmänt känd som ”Patent-Svensson”.
Här ses han längst t.v. – tillsammans med arbetskollegorna Gunnar Rhedin och Östen Blomqvist. Bilden är från oktober 1973.
Kockums industribrandkår — uppställd ca 1940-50 tal (?) Personen allra längst t.v i hatt är driftschefen Harry Jönsson — sedermera prod.direktör.
Två ”legendarer” på produktionssidan. Bilden är troligen från slutet 1940-tal eller början 1950-tal.
T.h i ljus overall står Gunnar Strandberg. Vad han hade för sysselsättning när bilden togs är okänt — men han hamnade på nitareavdelningen, där han troligen gick igenom hela kedjan från ”nagelvärmare”, ”nagelapa”, ”mothållare” till ”nitare”. Därefter blev han svetsare. Han blev förman på skrovavdelnigen och hamnade till slut som en av de dominerande förmännen i stora byggdockan — fram till sin pensionering.
T.v om honom står Helmer Johansson — också han en kändis på varvet. Han blev skyddsinspektör på driftsavdelningen med hela varvet som sitt arbetsfält.
Den stora bockkrans-balken tillverkades på Burmeister & Wain i Köpenhamn.
Den 13/8 1973 skeppades balken över på pråm till Kockum och placerades i de två tornen där man omgående började ”jacka” upp den — i 600 mm steg. (Dagarna innan hade ett 250 000 tons tankfartyg dockats ut). Nästa tankbåt startade byggas omgående och skulle vara klart för utdockning den 13/10 1973. Då måste balken vara så högt uppe att skorstenstoppen skulle ”gå klar” under balken. Efter många diskussioner med det tyska företaget som monterade bockkranen uppnåddes detta mål. Tankfartyget Sea Swift på 256’050 ton dockades planenligt ut med ca 0,5 meters klarning.
Från slutet 1940-tal — början 1950-tal.
Hem efter jobbet. Över bron vid fiskargummorna — in i Engelbrektsgstan — förbi Gustaf Adolfs torg – över kanalen och in på Davidshallsgatan och förbi Triangeln. Vidare på Södra Förstadsgatan och ända upp förbi Dalaplan. Så långt kunde man se en markant grupp av dessa cyklister innan de spreds ut för gott. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)
Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Hem efter jobbet. Längst till vänster Åke Svensson och på motorcykel Ove Karlsson. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)
Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Fartygsdop.
”Honoratiores” närmast i bild och på andra sidan gatan intresserade åskådare — mest anställa. Längst till höger syns den legendariske fotografen Otto Ohm. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)
Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Spantresning.
Innan sektionsbyggnadsprincipen tagits i bruk monterades de ingående fartygselementen ett och ett, efter varandra. Tidsödande och en ganska farlig arbetsmetod – dåliga ställningar och skyddsräcken.
När varvet investerat i större lyftkranar slog sektionsbygge igenom på allvar.
(Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)
Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Verktygssmedjan. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)
Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Hejarsmide. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)
Slutet 1940-tal – början 1950-tal. Kockums nybygge b.nr 219. Tågfärjan Malmöhus – Levererades till Kungliga Järnvägsstyrelsen den 20 september 1945. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)
Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Fören av fartyg på bädd. Förberedelser för sjösättning. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)
Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Ture Nilsson med smeknamnet ”Räven”, borrare på nitareavdelningen. Platsen är mellan bädd VII och bädd VIII. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)
Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Lossning av krängningsvikter. På vagnen dirigerar Frans Högström. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)
Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Från vänster skyddsinspektör Helmer Johansson, vaktchef Erik Andersson och Ställningskontrollant Erik Nilsson (allmänt kallad ”Ställnings-Erik”. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)
Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Helge Nisson renbränner klips.
Han blev senare arbetsledare och som sådan en av de dominerande i stora byggdockan. (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)
Från slutet 1940-tal — början 1950-tal. Hjälm användes inte i onödan. På senare år blev det ett tvång.
307 – betyder best.nr 307 Aramis, ett tankfartyg på 13360 dw ton till rederiet Skibs A/S Aramis, Flekkefjord (Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999.)
Från slutet 1940-tal — början 1950-tal.
Kockums bädd 6.
Lejdare rest från dockporten upp mot fartyg som ligger på bädden. Ser lite vanskligt ut.
Det går att utläsa namnet till troligen ”Bokefors” – ett namn som inte finns i vår fartygslista. Men det kan vara så att fartyget bytte namn innan det levererades – sånt hände.
(Bilden hämtad från Malmö Museers bok ”Från Lustgården till Möllevångstorget” utgiven 1999)